Problemet är att föräldrar och lärare önskar en diagnos, för då kan man få hjälp. Om barnet bara är allmänt stökigt finns ingen hjälp att få.
ADHD är, med den tolkningen, en smitväg förbi ett ekonomiskt hinder. Ett individualistiskt sätt att överleva nedskärningspolitiken.
Sen kan man nog diskutera till döddagar om ärftliga eller förvärvade orsaker till att vissa barn är stökigare än andra. Kanske den bara är en alltigenom sund reaktion på barnets ovilja att sitta stilla sex timmar om dagen (det är ju helt onaturligt att göra det om man tänker efter). Eller det kan vara en läggning, som under andra, friare betingelser skulle vara en fördel. Eller kanske det är en naturlig ände av en naturlig variation.